Tiden går bara förbi... Allt går som vanligt, men alla minnen finns kvar. Allt man gjort tillsammans finns kvar. Men man är rädd för att glömma, glömma det fina man gjort tillsammans. Saknaden är stor. Man säger att det ska bli lättare med tiden att komma över en förlust. Men det stämmer inte. Man tänker på det varje dag. Igår tändejag ljus igen för första gången sen vi fick Lillen. Förr tände jag tre ljus varje dag och det är för tre speciella vänner som jag haft. Igår tända jag dom igen och satt där och tittade på den brinnande lågan. Tänker på dom tre underbara vännerna man haft vid sin sida.

Saknar dom otroligt mycket. Önskar allt var annorlunda och dom skulle komma tillbaka. På något sätt får man tro att dom är med oss iaf. Jag saknar er Jenny, Peter och Rose-Marie<3

Ni förgyllda mina dagar och år som jag fick vara med er. Jag hoppas ni har det bra där ni är. Tänder ett ljus för er idag också. Ni betyder mycket för mig.